.
I den här delstudien undersökte jag hur kvinnor med MRKH och kvinnor med Turners syndrom resonerar kring sin kropp och situation
Vad en "normal" kvinnlig kropp? Hur relaterar man till det "normala" när man får reda på att den egna kroppen inte har några av de delar som ofta anses vara "typiskt" kvinnliga? Studien besvarar dessa frågor genom att visa hur kvinnlig kroppslighet och normalitet förhandlas och utmanas genom två specifika strategier. Å ena sidan beskrivs den egna kroppen som "annorlunda normal" - det vill säga som bara lite annorlunda i jämförelse med "normala" kvinnliga kroppar. Å andra sidan beskrivs den egna kroppen som "normalt annorlunda" .- det vill säga man markerar att alla kroppar är olika eller annorlunda på något sätt. Men att använda de två strategierna är inte alltid lätt. Studien visar hur möjligheterna att använda dem hänger ihop med vilka möjligheter man har att sätta ord på sin diagnos och vilken tillgång man har till likande erfarenheter hos andra.
I den här delstudien studerade min kollega Kristin Zeiler och jag hur det kan vara att "komma ut" om att inte ha någon livmoder och vagina och vad vi kan lära oss om hur normer kommer till uttryck utifrån dessa berättelser.
Hur beskriver kvinnor med medfödd avsaknad av livmoder och vagina sina rädslor och sin frustration och hur de önskar att de skulle bli bemötta när de berättar om sin diagnos för andra? Den här studien visade hur andras reaktioner på kvinnornas kroppar och diagnos både kan förstärka begränsande normer, men också bidra till att utmana desamma. Sådan kunskap menar vi är viktig eftersom den visar på hur en ökad medvetenhet om diagnoser som dessa kan bidra till ett samhällsklimat där denna grupp bemöts på ett sätt som erbjuder stöd och erkännande men också till mer nyanserat stöd i en vårdkontext.
I den här delstudien undersökte jag hur kvinnor med MRKH beskrev sina erfarehneter av vaginal plastik och dilation.
Hur är det är skapa och upprätthålla en vagina? Varför vill man ha behandlingen? Vilka problem har man stött på? Hur ifrågasätts behandlingen och normer om sex utifrån ens erfarenheter? Dessa och andra frågor besvarade jag i den här studien. Särskilt visade studien på hur kvinnorna när de berättade om sina erfarenheter av vaginal plastik och dilation förhandlade, relaterade till och utmanade idéer om en ”ideal” (hetero)relationell normalitet. Studien bidrar på så sätt till att kritiskt granska dessa behandlingar genom att erbjuda en djupare förståelse av hur medicinska interventioner som är menade att skapa eller tänja ut en vagina begripliggörs och förstås av kvinnor som genomgår dem.
I den här studien studerade vi beslutsfattande vid levande organdonation med utgångspunkt i föräldrars berättelser om att donera en njure till sitt barn.
Fritt och informerat samtycke ses ofta som etisk grundval för njurtransplantation med levande donatorer. Samtidigt ifrågasätts om till vilken grad det är möjligt för föräldrar att lämna informerat samtycke när man ombes donera organ till sitt njursjuka barn. I den här visade vi hur njurdonation från förälder till barn kan ses som något naturligt och ett ”icke-beslut”. Vi visade också det sågs som självklart att föräldrar sätter sitt barns behov framför sina egna. Med utgångspunkt i dessa resultat diskuterade vi förutsättningarna för föräldrars beslutfattande och underströk vikten av att studera de specifika relationerna och situationerna för att kunna förstå föräldrars beslutfattande när det gäller levande njurdonation.